Jag och frugan stod vid spisen på lördag och lagade till denna oxfilé som vi avnjöt med en stor kall öl i vår sköna regniga afton utan barn. Helgen har varit i det blötaste laget och då menar jag regn och inget annat. Var och skaffade mig en cykel och tänkte ut och träna upp Max lite men det har ju regna hela tiden. Nästa blir väl att köpa en regnkappa då kan man inte skylla på något ju ;-) Vid fyra tiden slog jag upp mina ögon och till synes möttes dom av en vacker dag. Väl uppe på cykeln kännde jag en bitande kyla dra runt mitt huvud. -4 fick jag se i lastbilen. Dagen har fortlöpt i mitt tecken. Allt har gått enligt planen.
Försöker få tag på min syster som inte verkar vilja prata så mycket med mig och jag vet inte varför. Till och med min mamma som jag inte pratar med ofta ringde och undra om jag hört något av henne. Min bror fyllde 30 nu första Maj och inte han heller har hört av henne. Jag vet att hon lever genom Fejsboken men hur hon mår är det ju inte någon som verkar veta. Hon som alltid har sagt att man ska vara öppen mot sina nära och kära, själv gör hon tvärtemot. Nååja! Vad ska man göra när man inte ens kan prata med henne och hon sitter 100 mil ifrån. Nu får det börja vara nog. Jag tycker hon ska ta och flytta hem innan det är försent. Att hon inte kan lära sig något av sin bror. Hon vet ju hur illa jag for ett tag. Tror att även hon skulle behöva träffa en ängel som jag gjort. En ängel som gör dagen ljusare och varmare än de dagar man har mött tidigare Nog tjatat om det. Nu ska jag krypa ner under filten och försöka få bort min förkylning så jag orkar mer på jobbet imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar